Det har diskuterats intensivt på twitter om rasism och klass ett tag och det har uppstått konflikt mellan klasskampen och antirasismen, vilket är mycket olyckligt. Det är mer som förenar rörelserna än som skiljer dem åt. Antirasismen är en viktig och oundviklig del av klasskampen 2013.
Vad är klass?
Klass är inte, som många tror, hur många nollor man har i sitt lönebesked. På 30-talet var det kanske sant, men i dagens samhälle är det bara en liten del av sanningen.
Klass är en människas ställning i samhället och makten man har att förändra sin situation, friheten man har att leva sitt liv på det sätt man önskar. Inkomsten påverkar så klart, men andra, ofta starkare, faktorer är ställning på arbetsmarknaden, hälsa, kön, sexualitet, civilstånd och ja, vilken bakgrund man har, svensk eller utländsk.
När allt annat är lika har jag, som vit svensk, en fördel gentemot den som har en mörkare hudfärg och/eller ett utländskt namn. Det är det som är strukturell rasism. Samtidigt finns det de med utländsk bakgrund som har fördelar gentemot mig som arbetslös kvinna med psykisk ohälsa. Det är det som menas med klass och det är därför många inom vänstern hellre pratar klass än rasism. Att prata klass handlar om att fokusera på det som förenar oss, inte det som skiljer oss åt och det innebär absolut inte att blunda för den strukturella rasismen.
Samtidigt är den fokuserade antirasismen oerhört viktig i ett samhälle som sakta glider neråt i ett svart hål av främlingsfientlighet. Precis som feminismen är viktig i ett kvävande patriarkat och hbtq-rörelsen är viktig i ett normfixerat och fördomsfullt samhälle.
(ursprungligen publicerat 2013-08-07 på gamla bloggen)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar