Det allra svåraste för mig har varit att inte gå i anpassningsfällan. Så svårt faktiskt att jag misslyckats fullständigt för det mesta. Som monogam i en polyamorös relation är det oerhört lätt att tänka att det man känner och önskar är fel om det inte stämmer överens med vad ens polyamorösa partner känner och önskar. Eftersom en gått in i ett polyamoröst förhållande så är det lätt att tro att en inte har rätt till att ha känslor och behov som inte passar in i den mallen (eller i den föreställning om mallen som finns i ens huvud). Det är det här som har gjort mig allra mest olycklig.
